En (uppdaterad) analys av Chalmers nya rapport

En av de stora energifrågorna kommande år är något så trist – men ack så viktigt – som systemkostnader: vad kostar det att ha ett fungerande elnät i framtiden? Något som Sveriges Radio nyligen uppmärksammade utifrån en ny Chalmers-rapport som bevisade att ett helt förnybart elsystem inte nödvändigtvis blev dyrare än ett med kärnkraft. Men landade rapporten verkligen i det? Och hur är den uppbyggd? Vi tittade lite närmre, och fann en hel del intressant.

– Är ett 100% förnybart system dyrare än ett med kärnkraft?

Det är nyckelfrågan att få besvarad i tider då en klar majoritet verkar mer eller mindre överens om kärnkraftens säkerhet, pålitlighet och klimatsmarta produktion, samt dess avgörande roll som stabiliserande baskraft i framtidens elnät. Men är det inte för dyrt? Nästa kilowattimme el från vind är ju billigare? Och batterier är väl billigt och bra? Off-shore vind har ju toppen-kapacitetsfaktorer och stör ingen?

För att göra relevanta jämförelser i elfrågan, som inte blir som att jämföra priset för att duscha när det regnar jämfört med att duscha när man vill (slangar, förvaring, etc.) så är rapporter gällande kostnadsfrågan för elsystemet troligtvis detta decenniets mest angelägna för att länders policy skall bildas utifrån korrekta antaganden.

Vi kastade oss därför över denna studie, en förhandsgranskad publikation i ansedda Energy, vid namn ”The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden” och skriven av tre välkända Chalmersforskare (Fredrk Hedenus, Lina Reichenberg, Xiaoming Kan).

Föga oväntat landar rapporten i att det faktiskt är billigare med kärnkraft än utan – men även att det inte så stora skillnader, något som i media lyftes fram som att 100% förnybart är "inte nödvändigtvis dyrare" och därmed värt att fortsätta satsa på.

Efter att ha läst rapporten landade vi dock i åtta stora frågor (se lista nedan), och kontaktade därför en av författarna (Fredrik Hedenus) på Twitter för att ställa dem.

Att tryckfelsnisse dykt upp – t.ex. 43GW connections till Sverige ska tydligen vara 21,5GW, och enligt författarna beräknat på den senare siffran – må vara hänt, men det mest uppseendeväckande den rejäla felberäkning gällande punkt 2 nedan: produktionskostnader och specifikt bränslekostnaden för kärnkraft.

Detta, kombinerat med en till synes oerhört orealistisk drift av vattenkraften (16GW istället för nuvarande max, 13,4 GW) samt otydlighet kring hur mycket de förutsätter att effekten på energislagen kan variera per tidssteg (MWh/h) gjorde oss rejält konfunderade.

Hedervärt nog svarade Fredrik snabbt och insåg relativt omgående att de har överdrivit bränslekostnaden med (enligt dem själva) 50-100%. Sakkunniga spekulerar i att det är betydligt mer än så, men utifrån det misstaget valde författarna i alla fall att köra om modellen med en ny s.k. fuel-cost.

Hedenus: ”Det vi kallar fuel-cost är alla rörliga kostnader, inte bara uranet. Men likafullt har vi hamnat för högt. Tackar för att ni uppmärksammat oss på det. Och vi kommer köra om modellen nu.”

Förvånansvärt nog meddelade de dock att de inte avsåg att dra tillbaka rapporten i det skedet, utan avvaktar för att se hur det påverkar resultatet – inte minst då omfattande känslighetsanalyser skall vara gjorda.

Med tanke på den omfattande spridningen, som bl.a. fått forskaren Karim Jebari att publikt, i alla fall till viss del, ändra uppfattning i kärnkraftsfrågan, så kan jag personligen tycka att de borde dementerat per omgående i Sveriges Radio.

Våra åtta frågetecken:

1. Premissen är märklig: hela Europa samoptimeras med och utan svensk kärnkraft och därifrån får man en skillnad i systempris. Sverige utgör 4% av det optimerade systemet (140TWh/år av 4000TWh/år). En märklig metod med oklar relevans där en hel kontinent är samoptimerad med eller utan svensk kärnkraft – det lär inte bli stor skillnad? Och varför skulle hela EU samarbeta med huvudmålet att få ett Sverige utan kärnkraft?

2. Bränslekostnad för kärnkraft är högre än sammanlagda produktionskostnaden för faktisk kärnkraft (25 öre/kWh att jämföra med Vattenfalls egna produktionskostnad på 19 öre/kWh inkl allt för år 2021). Mycket problematiskt då studien fokuserar på just kärnkraftens vara eller icke-vara. Överskattas enligt författarna själva med 50-100%, men kan ev vara mycket mer än så. Oavsett grunden till att de ska köra om modellen.

3. Driftförlängning av existerande kärnkraft ignoreras helt? Varför?

4. Vattenkraften kan inte köras på 16 GW som det påstås och förutsätts. 13.4 GW är max idag under kortare stunder.

5. Efterfrågan på el är på 2014 (!) års nivåer och ignorerar alla planer på fossilfrihet (som ger +50% i Sverige). Med lägre efterfrågan tar vattenkraften en relativt ny större andel och behovet av kärnkraft minskar givetvis. Missledande.

6. Vad händer i övriga Europa gällande produktion, transmission, lagring? Vilka kapacitetsfaktorer finns för vind? Hur påverkar det systemkostnaden i Sverige om t.ex. Portugal inte följer författarnas uppfattat optimala strategi? Byggs kärnkraft ut någon annanstans?

7. Hur behandlas transmissionskostnaderna i modellen? Med tanke på att det verkar ske en mycket ökad förflyttning av el väldigt långa sträckor?

8. Hur varieras effekten? Hur varieras vattenkraften och andra energislag i Sverige, Norge och på andra ställen per tidssteg (MWh/h)? Rapporten tycks inte ha någon begränsning här alls, så nordisk vattenkraft kan därför gå från nära noll till över 40.000 MW på en timme – och sen ner igen nästa timme. Rent omöjligt i verkligheten.

Trots alla dessa frågetecken, som tordes göra kärnkraften överdrivet dyr, är det värt att notera att forskarna likväl landar i att det faktiskt är billigare med kärnkraft i mixen än med bara förnybart.

Strax efter mina frågor spreds skrev professor Janne Wallenius ett inlägg om rapporten som landar i att han anser att ansatsen att beräkna lägsta möjliga systemkostnad genom att optimera transmissionskapacitet är rimligt, men att indatan för ny kärnkraft i rapporten helt klart utgår från överskattade driftkostnader. Han anser också att man inte heller varit tydliga med att bränslekostnaderna de använder innefattar avfallsavgifter. Något som stärker punkt 2 ovan.

Gällande punkt 4 så spekulerar Janne i att man inte verkar "ta hänsyn till ökade kostnader för vattenkraften när man kör sönder turbinerna betydligt fortare än när kärnkraften agerar baskraft".

Wallenius kommenterar rapportens slutsats, som alltså syftar till att systemkostnaden för el blir cirka 70 öre per kWh i ett helt förnybart system – och 3-8 % lägre med ny kärnkraft – med de rättade driftkostnaderna snarare bör leda till ett resultat som är cirka 10% billigare med ny kärnkraft i systemet.

Han kommenterar: "Med 200 TWh förbrukning i Sverige blir detta 14 miljarder billigare el om året, vilket under den nya kärnkraftsflottans livslängd på 60-80 år blir i storleksordningen 1000 miljarder kronor."

Spontant låter det dock för mig som en underskattad skillnad, c:a 7 öre/kWh på en totalsumma som måste nuvärdesberäknas. Vi erfar att det lite senare i vår kommer en till rapport från amerikanska forskare som då sätter fokus på samma fråga.

UPPDATERING

Den 10 mars bekräftade så Fredrik Hedenus på Twitter att de begärt att göra en korrigering i media:

"Vi har just skickat in och bett om att få göra en korrigering. Vetenskapliga artiklar som publicerats varken dras tillbaka eller justeras lättvindigt. Det är inget tempo som passar media logik, men är så det fungerar"

Det är alltså journalisten på Sveriges Radio de har kontaktat och bett ta bort länken, medan artikeln alltjämt är publicerad i Energy och avses förbli så.

"Det vi försöker få in är en korrigering som läggs till artikeln där. Men har inte fått beslut om det än."

Hedenus bekräftade även att de i sin re-modellering har ändrat vattenkraften från 16GW till just 13,4GW. Slutligen skriver han:

"Vi killgissar inte. Vi har spenderat ett år på detta, men har gjort misstag. Och det sker väldigt ofta i modellstudier (vet jag som jobbat med det i 15 år). Jag kan lugna dig med att enskilda studier har mycket mindre påverkan än man kan tro."

Just det där sista är oroväckande, att han inte tror en stor studie med stor spridning från Chalmers skulle vara policy-byggande för politiker i en (tyvärr) polariserad fråga.

Vi som småföretagare har ju givetvis gjort omfattande analyser av hur kärnkraftens roll troligtvis kommer utvecklas i våra affärsplaner och när stora institut släpper rapporter som är direkt dåligt underbyggda och peer-reviewade med slutsatser som inte stämmer med... verkligheten?

Ja, då blir det ett större problem än vad de tycks vilja måla ut det som. Speciellt när det ännu inte finns någon annan lika ambitiös offentlig rapport på frågan.

Fortsättning lär således följa.

Med kärnfulla hälsningar,

John Ahlberg (grundare, Kärnfull Energi)

_____________________________________________________________________

Teckna ett elavtal som gör skillnad – på riktigt!

💭 Med landets mest rationella elavtal tar du ställning, bidrar till forskning per kilowattimme och visar att marknaden vill se mer klimatsmart, säker och ständigt tillgänglig el från kärnkraft.

💡 När du väljer Kärnfull påverkar du långsiktigt efterfrågan – och därmed utbud och lönsamhet – på kärnkraft från Sveriges kraftverk.

👉 Vårt avtal är billigt, rörligt och utan bindningstid. 39kr i månadsavgift och med samma låga elpris för alla: vårt inköpspris + 3,2 öre per kilowattimme (för garanterad svensk kärnkraft och forskningsstöd) + moms.