13 October 2019. 8 min läsning

Kärnkraftslogik #4: Säkerhet

Cover image

Vårt fjärde logikavsnitt fick dröja lite, helt enkelt därför frågor rörande dödsfall kräver noggrant övervägande. Att relativisera eller jämföra dödsantal är vanskligt — varje för tidigt förlorat människoliv är en tragedi oavsett omständigheter. Men då kärnkraft ofta påstås vara så farlig anser vi att det är dags att lyfta fram fakta i frågan.

Sign up

Först lite perspektiv. Vi är många som kan känna oro inför att flyga, och en del av oss övervinner den rädslan med insikten att det är betydligt större risk att man förolyckas i taxin på väg till flygplatsen än i en flygolycka. För flygrädda känns själva flighten skrämmande, men den är rent statistiskt inte farlig. I den suveräna boken Klimatnyckeln (Qvist/Goldstein) görs den distinktionen — att något skrämmande inte nödvändigtvis är farligt.

Författarna exemplifierar med ett tio meters hopp ner i en pool — något som många uppfattar som skrämmande, men som inte direkt är farligt, så länge man kan simma. I fallet med kärnkraft så jämför boken klimatförändringarna med ett tåg på väg rakt mot mänskligheten, som i exemplet står på en tågbro just tio meter över lugnt vatten. Det är skrämmande att hoppa, men jämfört med det riktiga hotet — det skenande tåget — så framstår det som fullt logiskt att göra just det.

Självklart kan man göra små rörelser i riktning bort från klimathotet (tåget) genom marginellt minskade utsläpp (färre flyg, färre barn, mindre kött, solpaneler, elbilar etc.) men för att verkligen ha goda odds att överleva som civilisation behöver vi omfamna något som vissa kan uppleva som skrämmande.

En ny studie av energiforskaren Roger Pielke visar att mänskligheten, för att klara utsläppsnivåerna som krävs för att undvika en global uppvärmning på över 2 grader, skulle behöva öppna tre nya kärnkraftverk varannan dag — och stänga ner motsvarande mängd fossila energikällor — med start imorgon och hålla på så ända fram till år 2040. Givetvis inte genomförbart, men för att sätta frågan i perspektiv.

Med den sortens insikt har bl.a. FN:s klimatråd IPCC och the Nature Conservancy — två tunga instanser som tidigare varit otydliga gällande kärnkraftens betydelse i att hantera klimatförändringar — på sistone svängt om och förespråkar nu offentligt kraftigt utbyggd kärnkraft, en energikälla som många fortfarande finner just skrämmande.

Irrationella känslor är till sin natur svåra att argumentera mot, och att vara rädd för kärnkraftsolyckor, flygolyckor eller vanliga hus-spindlar är något högst personligt. Vi vill ändå föra i bevis att just kärnkraft i jämförelse med andra energikällor är relativt sett ofarligt. Och hur cyniskt det än må vara så är statistik gällande mortalitet per TWh ett bra mått på just det. Alla energikällor har negativa sidor och utöver deras respektive utsläppsnivåer, kostnader och den landareal de tar i anspråk så är just den faktiska mängden dödsfall viktat mot produktionsnivå väldigt relevant. Och väldokumenterad.

Statistiken som bygger upp dagens illustration härstammar ursprungligen från en studie gjord 2011 utav futurologen Brian Wang, M.B.A., för en av världens ledande forskningssidor Next Big Future där han utifrån data från bl.a. World Health Organization, och Externe fått fram antalet dödsfall per TWh. Hans rapport har senare reviderats ett antal gånger och i vår direkta källa, en forskningsrapport från Sustainable Materials & Technology är datan slutligen ordentligt peer-reviewad. Statistiken har även publicerats med vissa mindre justeringar utav Forbes och tyska statistikjätten Statista. Den inbördes rangordningen av de olika energislagen är dock alltid den samma.

Som vanligt vill vi vara väldigt tydliga med att vår huvudambition är att förklara varför bas-energi bör komma från kärnkraft istället för från de riktiga miljöbovarna kol-, olja- och gaskraft. Vattenkraft är i mångt och mycket en utmärkt bas-energikälla men även geografiskt begränsad och kan inte heller skala upp nog för att klara utfasning av fossil el på egen hand. I Sverige kan vi t.ex. som mest få ut ytterligare 1,5GW vattenkraft per år, och även det med stor naturpåverkan.

Väderberoende förnybara energislag är inte direkt jämförbara med de som faktiskt kan producera energi dygnet runt, året runt och är således även de naturligt begränsade i sin skalbarhet — i alla fall tills fungerande ellagring finns. Trots det väljer vi att lyfta in dem i dagens jämförelse, inte minst då de ofta utmålas som helt ofarliga.

Hur ligger det då till? Klart sämst i klassen är som väntat kolkraft, med hela 100 dödsfall per TWh. En bra bit bakom men ändå med ett stort antal tragiska dödsfall på sitt samvete hittar vi olja på 36 stycken per TWh. Tredje värst är biobränsle (eller biomassa) som ofta hyllas som en förståndig förnybar energikälla. Dess höga utsläppsnivåer leder till 24 förlorade människoliv per producerad TWh.

På fjärde plats, och med ett rejält kliv ner i mortalitet, återfinns naturgas som ändå tickar in på 4 människoliv per TWh. Noterbart är att kol, olja och gaskraft tillsammans utgör 64% av världens energiproduktion.

Vattenkraftens 1,4 förorsakade liv per TWh är siffror som dras upp av främst den fruktansvärda Banqiao-olyckan i Henan-provinsen år 1975 som kostade uppemot 230.000 personer livet. Sjätte värst är takmonterad solkraft som kostar 0,44 liv, medan sjuan vindkraft ser 0,15 liv per TWh förlorade. De flesta dödsfall sker här under installation p.g.a. fall från höga höjder. Vind och sol utgör för övrigt tillsammans c:a 7% av världens energimix i år.

Kärnkraften då? Jo, ser ni — med 0,04 dödsfall per TWh är denna klimatsmarta energikälla, som står för 10% av världens elproduktion, även överlägset säkrast i klassen. Och ja, offren för de fruktansvärda olyckorna i Tjernobyl och Fukushima är inräknade.

World Health Organisation (WHO) har gjort omfattande forskning gällande just dödsfall relaterade till Tjernobyl, och landat i att utöver det 50-tal människor som avled som en direkt följd av olyckan så uppskattar man att ytterligare 9.000 för tidiga dödsfall kommer att ske p.g.a. cancer såsom leukemi.

I fallet Fukushima får man ibland bilden av att olyckan skulle ha konsekvenser likvärdiga Tjernobyls. WHO är dock tydliga med att riskerna för den stora allmänheten i Japan och resten av världen istället är mycket låga, olyckans utsläpp beräknas faktiskt inte leda till någon ökning i antalet cancerfall — bortsett för de som arbetade på själva kraftverket under olyckan.

Med det sagt — var och en av dessa förlorade liv innebär givetvis en oerhörd tragedi. Vi avser verkligen inte att relativisera dessa förlorade människoliv. Vi hoppas dock att statistiken kan skänka viss insikt i hur oerhört framgångsrikt kärnkraftens säkerhetsarbete har varit, inte minst under de senaste decennierna. Ingen energikälla har samma krav på sig att skydda sin verksamhet från såväl naturkatastrofer som attacker, och det är processer som kostar oerhört mycket pengar och som tar tid — men som också ger tydligt positiva resultat.

Här i Sverige har t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram riskbedömningar för de olika olyckor som kärnkraft och vattenkraft kan tänkas drabbas av. Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka bedöms som mycket låg, c:a 1 på 10.000 år. Därtill bedöms säkerheten vid de svenska kärnkraftverken som såpass god att man även vid en olycka som skulle nå 7 på den s.k. INES skalan — en slags Richterskala för innebörden av en rad olika strålningsrelaterade incidenter och olyckor — inte finner det troligt att någon skulle få akuta strålningsskador.

Noterbart i MSBs rapport är att t.ex. vattenkraftverk bedöms ha en betydligt högre olycksrisk med c:a 1 på 500 år. Vi noterar även att terrorstämplade organisationer så som ISIS flertalet gånger förespråkat attacker på just vattenkraftsdammar.

Det om detta. Ett svårt ämne, som ändå måste lyftas upp och som vi väljer att illustrera för att vår serie Kärnkraftslogik ska vara så omfattande som möjligt för att hjälpa gemene man att diskutera de vanligaste frågorna kring kärnkraft. Vi kunde givetvis tagit dagens diskussion vidare till att även röra frågeställningar gällande strålningens faktiska risker samt risken för kärnvapenanskaffning men det får vänta tills ett annat avsnitt. Om ni inte kan hålla er så rekommenderar vi bl.a. den faktaspäckade sajten Prata Kärnkrafts artiklar i frågan.

En annan aspekt att belysa är att kraftigt utbyggd kärnkraft bör föra med sig en ökad risk för nya olyckor. Dock ska man ha i åtanke att moderna kraftverk, till skillnad från de olycksdrabbade (såsom Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima) som samtliga började byggas på 1960-talet, har helt andra förutsättningar att hantera olyckor. Med tanke på det framrusande tåg som är klimatförändringarna — och de katastrofala effekter som följer av dessa — argumenterar i alla fall vi för att användandet av vårt mest klimatsmarta, pålitliga och säkra energislag är värt en viss ökad olycksrisk.

För att runda av på en positivare ton vill vi till sist belysa de studier som visar på den oerhörda mängd människoliv som kärnkraften faktiskt aktivt har räddat — och fortsätter att rädda i framtiden. NASA-forskare visade att det redan år 2013 rörde sig om 1,8 miljoner räddade liv, en siffra som förväntas öka till 7 miljoner till 2050. Detta då fossila energikällor med alla sina förödande utsläpp har ersatts utav just kärnkraft — och förutsätts få fortsätta göra det. Något som vi både tror och hoppas på!

Sign up

--

Källor: