v.1 – Sverige, Litauen och Tjeckien
Kärnkraftsåret 2022 fick sig en rivstart när EU-taxonomin, som ryktades försenas till i vår, nådde redaktionen strax före tolvslaget. Och den rör upp känslor.
- DI: "Kärnkraftens revansch" och nya rekordsiffror
- Energikris: Litauen bygger små modulära reaktorer?
- Tjeckien: Premiärministern vill se mer kärnkraft
_______________________________________________________
DI: "Kärnkraftens revansch" och nya rekordsiffror
Ryktena om att EU:s taxonomi skulle försenas ytterligare visade sig falska – strax före tolvslaget på nyårsafton skickade kommissionen ut underlaget, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig.
Precis som väntat landade det i en rejäl kompromiss där såväl den rena kärnenergin som den fossila utsläppstunga "naturgasen" inkluderas som gröna investeringar inom unionen. Lika självklart som det förstnämnda är – inte minst efter JRC:s gedigna riskanalyser i våras – lika galet är det givetvis det sista.
Vi har länge varit djupt kritiska till det bisarra i att man envisats med att klumpa samman det renaste energislaget med det nästvärsta (efter kolkraft), när deras enda gemensamma nämnare är planerbarhet. Kohandeln mellan rationella nationer likt Frankrike och irrationella som Tyskland gjorde dock troligtvis en annan lösning omöjlig.
Bägge energislag har behäftats med en rad förbehåll och tidsramar, något som inte minst de svenska Ekomodernisterna uppmärksammat i SvD i helgen. Men så här i årets första nyhetssvep så nöjer vi oss med att glädjas över att kärnkraften i alla fall är på god väg att få sin välförtjänta hållbarhetsstämpel inom EU.
Vad detta väl innebär för kärnenergins renässans är för tidigt att sia om, men de initiala reaktionerna har varit positiva. TT rapporterar att såväl Uniper som Energiföretagen ser med tillförsikt på hållbarhetsstämpeln – "det ger en potentiell breddning av de aktörer som kan investera i kärnkraft" – samtidigt som SvD slog till med ett bra reportage om svenska småreaktorer och experters syn på taxonomin.
Det har såklart skrivits spaltkilometer om kärnkraft i veckan, och det räcker egentligen att slå upp vilken tidning som helst för att ta del av analyser och reaktioner. Vi vill dock främst hänvisa er till Dagens industris utmärkta ledare "Kärnkraftens revansch":
”Ta bort alla befintliga investeringshinder för framtida kärnkraft och bana väg för företagare med visioner. Det är dessutom vad svenska folket vill.”
Just det där sista är lite extra intressant i DI:s analys, då de lyfter fram en ny stor SIFO-undersökning på uppdrag av Teknikföretagen. Hela 51 procent av respondenterna vill nu se att nya kärnkraftverk byggs i Sverige. Populariteten ökar dessutom kraftigt och snabbt – år 2019 var den siffran "bara" 35 procent.
_______________________________________________________
Energikris: Litauen bygger små modulära reaktorer?
Föga förvånande så stannar vi inom Europa under hela veckans svep, med ett första stopp tvärs över Östersjön där nu Litauen tycks redo att satsa på småskalig kärnkraft.
Det är Delfi som rapporterar att president Nauséda i tisdags lät meddela att det är dags att börja undersöka möjligheterna för små modulära reaktorer för att underlätta landets strävan efter energisäkerhet och klimatmål:
"Jag kan se från andra länders ståndpunkter, och från diskussioner inom EU, att kärnenergiidéer upplever en viss renässans och att ett betydande antal EU-länder talar om byggandet av nya kärnreaktorer"
Att just Litauen nu tycks glänta på dörren är lite extra intressant, med tanke på landets högljudda protester mot grannarna Belarus toppmoderna kärnkraftverk Astravets.
Ett mer rationellt och teknikfokuserat synsätt på kärnenergin är sannerligen vad som behövs för att komma bort ifrån fler magkänslestyrda klavertramp likt det som nu är fait accompli i till exempel Tyskland. Just tyskarnas misslyckade satsning Energiewende har för övrigt kritiserats kraftfullt i veckan, när det nu står klart att kärnenergin är att anse som hållbar.
Washington Posts "Germany’s anxiety about nuclear energy is leading to nonsensical policy" och "Germany is closing its last nuclear plants. What a mistake." är två exempel, Quartz "Germany’s exit from nuclear energy will make its power dirtier and more expensive" ännu ett.
Mest initierat beskrev nog ändå den tyske energiexperten Staffan Reveman omständigheterna i sin debattartikel i lördagens Dagens industri:
”Det tyska kärnkraftsmotståndet har utvecklats till en dogm som får konsekvenser för hela Europa. Tysklands nedmontering av elproduktion innebär att landet gör sig beroende av import och i praktiken blir mycket sårbart [..] Tyskland för en energipolitik som är dömd att misslyckas av ekonomiska, klimatmässiga och geopolitiska skäl. Vad ni än gör i Sverige – kopiera inte denna självdestruktiva politik.”
_______________________________________________________
Tjeckien: Premiärministern vill se mer kärnkraft
Veckans sista hållplats blir Tjeckien som nu avser sluta helt med kolkraft år 2033 enligt landets nya regering. I dess första avsiktsförklaring lyfts i stället en rejäl kärnkraftssatsning fram.
I dagsläget står kolkraftverk för nästan hälften av Tjeckiens elförsörjning. Samtidigt står två kärnkraftverk med totalt sex reaktorer för ungefär en tredjedel av elen – och det är denna flotta som nu är tänkt att utökas med nya reaktorer.
Det var Euroactiv som först rapporterade om premiärminister Fialas söndagsintervju med CNN Prima News. I den kritiserade även han Tyskland för deras "radikala steg" och lyfte istället fram kärnenergin som en nyckel för att komma ur energikrisen, avveckla kolkraften och samtidigt undvika underutveckling och fattigdom:
"Vi kommer att skapa sådana förutsättningar för energiomvandling och utveckling av kolregioner för att göra det möjligt att fasa ut kol till år 2033."
Även AP skriver om uttalandet. I dessa galna eltider är det ändå glädjande att ta del av de mer genomtänkta energistrategier som nu tycks vara under snabbutveckling runt om i Europa, och som troligtvis prioriteras upp än mer med taxonomin på plats.
_______________________________________________________
Sveriges första elbolag med 100% kärnkraft:
- Minimala utsläpp, stabila elnät, orörd svensk natur
- Ta kontroll med rörligt timpris utan bindningstid
- Forskningsstöd och blixtsnabb kundtjänst
- Topprankade på Trustpilot (4,8 av 5)