25 March 2021. 4 min läsning

v.12 – Myndighetsrapport, märkliga siffror och försvunna säkerhetsmarginaler

Cover image

I veckan som gick: Energimyndighetens bryska uppvaknande, Bloombergs märkliga siffror och säkerhetsmarginalen som försvann.

  • Energimyndigheten: bibehållen och ny kärnkraft behövs
  • Experten: "Bloombergs kärnkraftsiffror saknar relevans"
  • Säkerhetsmarginalen i södra Sverige nu nära noll

_______________________________________________________

Energimyndigheten: Bibehållen och ny kärnkraft behövs

För att öka kunskapen om de utmaningar som omställningen av energisystemet innebär har Energimyndigheten tagit fram rapporten Scenarion över Sveriges energisystem, som syftar till att visa på helhetsbilden av energisystemet och möjliga utvecklingsvägar. Vi noterar glatt att myndigheten med den tar ett helt nytt grepp om kärnkraftens framtid i Sverige:

"Kärnkraften finns kvar i samtliga scenarier genom att det blir lönsamt att genomföra livstidsförlängningar i tre reaktorer. I [scenariot] Elektrifiering blir även investeringar i ny kärnkraft lönsam i Sverige från 2045 och fyra reaktorer byggs."

Man förutspår att andelen kärnkraft även år 2040 kommer att uppgå till mellan 20 och 27 procent, beroende på hur elektrifierad vår framtid blir. Detta måste ses som en rejäl tillnyktring av myndigheten, som tidigare mest har propsat på 100% förnybart i sina scenarion.

Noterbart är att, trots dessa mer realistiska antaganden, så uppnås inte klimatmålet. Det finns t.ex. fortfarande 45 TWh oljebränslen kvar i energisystemet år 2050. Så, hur mycket el krävs för att målet skall nås egentligen? 234 TWh räcker tydligen inte. Så visst finns det troligtvis utrymme för ännu mer ren, pålitlig och planerbar elproduktion.

Oavsett, rapporten bör nog ändå ses som ett bra första steg i rätt riktning från myndighetshåll. Utöver den nyfunna uppskattningen för kärnenergin så läggs stora förväntningar på utsläppstunga biobränslen samt energieffektivisering av transport, byggbransch och bostadssektor. Sveriges radio fokuserade dock främst på livstidsförlängning av reaktorer i sin bevakning.

Samtidigt noterar vi i tidskriften Euroactiv att våra folkvalda på EU-nivå går i otakt med insikterna i rapporten. Idag överlämnade nämligen en grupp europeiska ledare, med Frankrikes Emmanuel Macron i spetsen, en skarp skrivelse om att EU kommissionen måste sluta förhindra kärnkraftens roll inom unionens hållbara taxonomi.

Sveriges underskrift lyser med sin frånvaro, vilket måste ses som uppseendeväckande med tanke på vår nutida och framtida elförsörjning? Det drar ihop sig för beslut i frågan, och ännu är det oklart hur stor del av vårt lands rena elproduktion som kommer klassificeras som grön. Investeringar och konkurrenskraft står på spel.

_______________________________________________________

Experten: "Bloombergs kärnkraftsiffror saknar relevans"

Ny kärnkrafts kostnader har blivit ett omdiskuterat ämne på senare tid, vilket ju delvis är positivt – fler tycks beredda att inse betydelsen av elkällan för framtiden – men också föranlett en hel del uppseendeväckande uttalanden.

Bland annat har en mängd politiker och organisationer återgett kostnadsuppgifter från Bloomberg NEF som ligger långt över samtliga övriga bedömningar som finns att tillgå. I veckan tog sig därför Second Opinion, genom energiexpert Staffan Qvist, en titt på omständigheterna:

"Genom att citeras i TV, debatt- och nyhetsartiklar samt i riksdagsdebatter har de missvisande uppgifterna tyvärr på skakig grund kommit att användas som politiskt slagträ i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara."

I en mycket omfattande artikel klargör Qvist med all önskvärd tydlighet hur dessa helt unika siffror har beräknats, varför de aldrig borde ha presenterats utan en förklaring kring hur de beräknats, samt varför de saknar relevans i den svenska energidebatten.

BNEF:s siffror skiljer ut sig genom att vara dramatiskt högre än motsvarande uppskattningar från i stort sett samtliga andra liknande beräkningar och uppskattningar, utförda av till exempel Svenskt näringsliv, Energiforsk, Energimyndigheten, Internationella Energibyrån (IEA), Europeiska kommissionen, OECD och amerikanska Energy Information Administration (EIA).

Qvist har därför intervjuat BNEF, och uppdagar då att de använt sig av en hypotetisk omräknad LCOE ("uppskattade kostnader för aktuella projekt") för vad projekten skulle kunna ha kostat (med värden inflationsjusterade in i framtiden) om de hade finansierats på det sätt som BNEF själva har antagit för varje projekt, med av BNEF definierade ingångsvärden. Det visar sig att dessa stämmer väldigt illa överens med verkligheten.

"Siffrorna från BNEF kan därför inte tolkas som, eller refereras till, som den ”faktiska kostnaden för ny kärnkraft” och borde absolut aldrig ha presentats på ett sådant sätt i den svenska debatten."

_______________________________________________________

Säkerhetsmarginalen i södra Sverige nu nära noll

Vi uppmärksammade förra veckan att branschrepresentanter nyligen lät meddela att Sveriges elsystem inte ens lever upp till ”de mest basala kraven på frekvens, spänning och effekthållning, för att inte tala om beredskap för kris och krig”.

Second Opinion gräver nu djupare i frågan, och det är ingen munter läsning som väntar er när t.o.m. Tysklands energihaveri Energiewende ses av experterna ha fördelar gentemot vår egna strategi:

”Man kan ha olika åsikter om hur Tyskland genomför sin Energiewende. Men man utsätter inte landet för fara på det sätt som tyvärr är fallet i SE4.”

Bakgrunden är att i fråga om säkerhetstänkande så har Tyskland i alla fall tre typer av reservkraft som alltid står till förfogande, bland dem kolkraftverk som trots att de tagits ur reguljär drift får ersättning för att med kort varsel börja leverera el till nätet.

Man konstaterar skarpt att säkerhetsmarginalen i södra Sverige istället nu är nära noll, och att en avgörande faktor för att åstadkomma ett driftsäkert elsystem bör vara att kräva att alla anslutningar, oavsett teknik, måste börja bidra till systemdriften:

”Precis som fallet är för kärnkraftens och vattenkraftens operatörer så är det i vindkraftsoperatörernas eget intresse, liksom i de systemansvarigas intresse, att ställa krav. Det borde vara självklart att man i de här rollerna tillsammans vill utveckla tekniken och bidra till att systemet utvecklas säkert”

_______________________________________________________

Sveriges första elbolag med 100% kärnkraft:

  • Minimerade utsläpp, stabila elnät och orörd natur
  • Superlågt rörligt timpris utan bindningstid
  • Blixtsnabb kundtjänst och forskningsstöd per kWh
  • Välj närproducerad el från favorit-kraftverk

Sign up