v.33 – Beslutsdags, the Economist och Finsk elektrifiering

Klockan klämtar för regeringen, the Economist samt Guardian sågar Tyskland och i Finland väntar en vettig elektrifiering.

• Bara dagar kvar nu – svenskt förvarsbeslut behövs
• The Economist och Guardian kritiserar Tyskland
• Kärnkraften ger stabilitet när Finland elektrifieras

_______________________________________________________

Bara dagar kvar nu – svenskt förvarsbeslut behövs

Precis som väntat handlade svensk medias bevakning av kärnenergin den gångna veckan om avfallsfrågan. Ni känner till förutsättningarna, vi har skrivit om gisslandramat sen i våras, och nu är det alltså bara en dryg vecka kvar tills deadlinen passeras – och våra folkvalda med öppna ögon äventyrar hela vårt lands fortsatta elförsörjning.

Självfallet är det inte så drastiskt att landet stannar den första september om vi inte fått ett beslut i förvarsfrågan, även om diverse halvgenomtänkta (kan vi känna) politiska "då stannar Sverige" kampanjer har försökt få det att låta så i veckan.

Men, precis som andra potentiellt sett katastrofala förändringar på vår planet, så handlar det om att en stegvis och radikalt stegrande försämring av våra förutsättningar att leva ett lyckligt och hållbart liv i Sverige.

En mer än fördubblad, och helst då ren och ekonomisk, elförbrukning – och således produktion – kräver framförhållning, trygga och jämna spelregler och tydliga direktiv. Att förvarsfrågan tillåts hållas gisslan efter decennier av utredningar enkom på grunder av politisk prestige är helt enkelt högst ovärdigt ett land med ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsstat.

Och att sätta landet på riktning rakt mot fullständig nedsläckning är troligtvis inte heller ett smart sätt att vinna röster?

“Kärnkraften står för ungefär 40 procent av svensk energiproduktion. Utan den stannar Sverige. Men kärnkraften är tabu i den rödgröna regeringen. Därför står vi nu, i en redan pågående elkris, och riskerar total nedstängning av landet.”

Citatet ovan kommer från Bulletins ledarsida i en krönika som ramar in det större perspektivet av frågan väl – inte minst det orimliga i att tveka kring en välutredd och, i andra länder, beslutad metod för förvar av kärnbränsle samtidigt som FN:s klimatråd så tydligt kommunicerat att kärnkraften är avgörande för vår planets framtid.

Expressen ville inte vara sämre och i en utmärkt debattartikel från igår, torsdag, kan vi bland annat läsa:

"En otroligt skarp varningssignal. Så beskrev klimatminister Per Bolund (MP) den senaste rapporten från IPCC. Tydligen är den inte tillräckligt skarp. Trots att klimatomställningen kräver all ren el som finns att tillgå, ser regeringen passivt på när 30 procent av Sveriges fossilfria elproduktion hotas av nedstängning [..] För den som värnar klimat och tillväxt borde få frågor ha högre prioritet. Men trots att regeringen haft kännedom om den stundande nedsläckningen i över ett år är det fortfarande talande tyst från Regeringskansliet."

Även Tidningen Näringslivet är inne på samma spår under rubriken "Nu kan kärnkraften stoppas – kan bli nästa Cementakris" där flera experter, som till exempel Svenskt näringslivs Lina Håkansdotter, kommer till tals angående de kärnkraftskommuner i landet som desperat vill få se sin ansökan godkänd:

"Dessa kommuner är värda respekt och förtroendeingivande agerande från regeringen. Jag är orolig för slutförvarsfrågan och beklämd över att regeringen inte kan ställa sig över sina ideologiska låsningar – kommer frågan någonsin att lösas?"

Något säger oss att dramat lär fortsätta nästa vecka också...

_______________________________________________________

The Economist och Guardian kritiserar Tyskland

De flesta som är hyfsat insatta i energifrågor är numera medvetna om att Tysklands ideologiskt drivna migrering från fossilfri inhemsk kärnkraft till ryskimporterad fossilgas inte fallit speciellt väl ut. Milt sagt.

Satsningarna på enorma mängder väderberoende elproduktion och nedstängd ren baskraft har redan gjort landets el till EU:s dyraste för skattebetalarna, samtidigt som växthusutsläppen enligt all tillgänglig forskning är på god väg att placera landet som värst i hela Västeuropa inom tio år.

Amerikansk forskning visar även att den ökande mängden giftpartiklar – en följd av nedstängd kärnenergi och tillväxten av dess fossila ersättningskraft – leder till över tusen fler dödsfall varje år inom landets gränser. Därtill har omfattande tyska studier visat att närheten till vindkraftsindustrier slår stenhårt mot huspriser, vilket ytterligare slår hårt mot medborgarnas plånböcker.

Cynismen vet helt enkelt inga gränser och hela Energiewende-soppan har egentligen bara en riktigt stor fördel: man blir ett statuerande exempel för andra länder på hur man inte skall elektrifiera sin framtid. I dagsläget är det väl bara Belgien som inte tagit till sig av lärdomarna? Ja, och valda delar av Sveriges folkvalda då.

Oavsett, en nyckel för att fler skall vakna upp till haveriets omfattning är att medier som inte vanligtvis talar klarspråk om konsekvenserna av den rådande tyska strategin talar ut. Två tunga namn är the Economist och the Guardian, och i veckan slog de till med varsin artikel på temat.

De sistnämnda lyckades dock på något vis dock undvika att nämna Atomausteig som anledning till att resultatet av think-tanken Agora Energiewendes nya rapport visar att:

"Tyskland väntas notera sin största ökning av växthusgasutsläpp sedan 1990 i år när ekonomin återhämtar sig från den pandemirelaterade nedgången."

The Economist var desto skarpare i sin analys och konstaterar bland annat att:

”Tyskland stänger sina kärnkraftverk och vill att andra ska följa dess exempel. Men få lyssnar [..] Europeiska länder som producerar kärnkraft släpper ut genomgående lägre halter av koldioxid än de som inte gör det.”

_______________________________________________________

Kärnkraften ger stabilitet när Finland elektrifieras

Finlands sak är vår, hette det en gång i tiden. Men nuförtiden delar vi inte målbild med våra rationella grannar längre, då de helt klart har valt en betydligt vettigare väg mot elektrifiering och slutförvar. Men hur ser deras strategi egentligen ut?

Tidningen Energi har under en tid gjort en genomlysning av Nordens gröna omställning, och i veckan tittade man närmare på våra östliga grannar. I Finland producerades 66 TWh el 2019, medan konsumtionen var 87 TWh, vilket gör Finland till en betydande nettoimportör av el:

"Finlands näringslivssammansättning påminner i hög grad om den svenska, med bland annat skog, stål- och kemisk industri som stora energikonsumenter. De två sistnämnda väntas öka efterfrågan på el genom att ersätta kol och naturgas med vätgas i sina processer."

Totalt ökar det finska elbehovet till 135 TWh år 2050, men till skillnad från Sverige satsar landet på ny kärnkraft jämte en stor vindkraftsutbyggnad. Olkiluoto 3 (1 600 MW) startas under 2022 och sex år senare väntas ytterligare ett verk, Hanhikivi 1 (1 200 MW) tas i drift, vilket dubblerar den finska elproduktionen från kärnkraft till 45 TWh.

Kanske kan förresten denna betydligt rimligare plan även innebära att allt fler svenska företag "gör en Nordea" och flyttar sitt huvudsäte till just Finland, likt storbanken gjorde 2018? Varningarna för hur svårt det blir att konkurrenskraftigt, eller ens driftsäkert, bedrivna verksamhet i södra Sverige duggar nämligen tätt nu i svallvågorna kring elbrist och förvarsprestige.

Tidningen Näringslivet skrev bra om temat under rubriken "Varningen: Skyhöga elpriser får företag att lämna Sverige" i veckan, och konstaterade bland annat att:

“Elpriserna slår rekord och staten har nödhandlat reservkraft. Sommaren har visat på sårbarheten i elsystemet och vad som kan vänta i höst. Risken är att företag flyttar utomlands.”

Kan det månne bli så att finfin nybyggd kärnkraft lockar över svenska eltunga entreprenörer till andra sidan Östersjön? Den som lever får se. Än är det ju faktiskt inte försent för att få rätsida även på den svenska elförsörjningen – kanske är allt som krävs ett lite mer pragmatiskt tänkande, teknikneutralitet, kostnadsoptimering och en rimligare formulerad energiöverenskommelse?

Ju fler som sluter upp kring – och högljutt stöttar – kärnkraften här och nu, bland annat via sitt elavtal, desto bättre förutsättningar för långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft får Sverige i alla fall.

_______________________________________________________

Sveriges första elbolag med 100% kärnkraft:

• Minimala utsläpp, stabila elnät, orörd natur
• Utmärkt rörligt timpris utan bindningstid
• Forskningsstöd och blixtsnabb kundtjänst
• Topprankade på Trustpilot (4,7 av 5)