v.5 – Elpriser, EU och Argentina

Ny analys: 30-45 procent lägre elpriser i södra Sverige om Ringhals 1 och 2 varit igång i vinter. Dessutom, EU-taxonomins betydelse och Argentinas kinesiska val.

• Sverige: Mer kärnkraft hade gett 30-45% lägre priser
• EU: Kärnenergins nya hållbarhetsmärkning analyseras
• Argentina: Jätteaffären i hamn – bygger Hualong One

_______________________________________________________

Sverige: Mer kärnkraft hade gett 30-45% lägre priser

"Hur mycket lägre elpriser skulle södra Sverige sett i vinter om de politiskt förtidspensionerade Ringhals-reaktorerna funnits kvar?". Vinterns stora fråga har nu fått sitt svar, och det i form av en gedigen analys signerad Svenska kraftnäts och Energiföretagens gemensamma forskningsorganisation Energiforsk.

Föga förvånande för alla som förstår utbud, efterfrågan och marginalprissättning bjuder den djuplodande rapporten på mörk läsning för alla sydliga elkonsumenter. Stängningen av Ringhals 1 och 2 – ett öde som slutgiltigt förseglades med ett mandats marginal i riksdagen för drygt två år sedan – har bara i vinter inneburit 30-45(!) procent högre elpriser för hushåll och företagare i elområde 3 och 4.

Sveriges radio uppmärksammade omständigheterna i onsdags, och återigen står det klart hur mycket bättre en diskussion blir när oberoende forskning får stå i centrum. Frågan om vårt lands pålitliga, rena och prisvärda elektrifiering måste lyftas över dogmatisk partipolitik.

Med ny fakta om kärnkraftens positiva effekter för låga elpriser på bordet kastade vi oss med stor aptit över torsdagens stenvändande presentation av landets nya nationella elektrifieringstrategi. Det handlar om totalt 67 åtgärder, och förslagen kring Svenska kraftnät och nätutbyggnad är särdeles välkomna. Även de kommunala incitamenten kan bli vettiga, förutsatt att de är teknikneutralt utformade. Vilket de tordes vara om man vill undvika EU-domstol.

Helhetsintrycket dämpas dock av att våra folkvalda undviker att förklara hur framtidens enorma behov på ren och planerbar elproduktion på ett trovärdigt sätt skall tillgodoses. Som exempel såg vi bara i veckan två nya besked om eltunga satsningar här i Göteborgsområdet. Northvolt och Volvo öppnar en gemensam batterifabrik som kräver cirka 200 megawatt effekt, och Stena Line vill investera 3 miljarder kronor i två eldrivna Danmarksfärjor. NyTeknik och GT är två av tidningarna som skriver om dessa framsteg – och utmaningar.

Dagens industri tycks vara inne på samma spår som oss – var ska den väderoberoende delen av eltillskottet komma ifrån?: "Inget ont om vätgas och fjärrvärme. Men genom att ministern inte ens nämner kärnkraft där den uppenbart kan göra skillnad får hela strategin att tappa trovärdighet. Den politiseras, vilket är synd på ett så viktigt dokument."

Statliga Vattenfall tycks dock så sakteliga vara beredda att ta sig an utmaningen, trots rådande politiska tvetydighet. I samband med att koncernens succéresultat för 2021 presenterades i torsdag – 48 miljarder(!) kronor i vinst – öppnade VD Anna Borg i Dagens industri för investeringar inom svenska småreaktorer. Borg tog för övrigt nyligen en styrelseplats i den numera öppet kärnkraftspositiva Wallenbergsfärens familjebolag FAM.

_______________________________________________________

EU: Kärnenergins nya hållbarhetsmärkning analyseras

I onsdags lät kommissionen kommunicera sitt slutgiltiga regelverk gällande kärnenergins hållbarhetsstämpel inom EU. Därmed står det klart att finansiella produkter med investeringar inom kärnkraft från och med januari nästa år förståndigt nog kan marknadsföras som gröna och hållbara.

En av vår tids mest politiserade EU-frågor har därmed nått sitt klimax, och även om forskningssamfundet utmed hela resan varit kristallklara i sitt stöd för inkluderingen – och då inte minst EU:s gemensamma forskningscentrum, JRC – lyckades lobbyister likväl sätta viss prägel på beslutet.

Smolket i glädjebägaren, utöver att nämnda gruppering bisarrt nog även lyckades trycka in sin älskade fossilgas i samma beslut, är att kärnenergin initialt endast klassificeras som en transitionslösning. Vi har dock all anledning att tro att den kategorin kan komma att ändras för kärnkraften under 2030-talet.

Sett till det entydigt positiva utfallet av JRC:s specialgranskning av kärnteknikens påstådda risker ifjol, de så kallade DNSH-villkoren, borde man rimligtvis även sluppit de tidsbegränsande villkor man nu behäftats med. Det finns spaltkilometer att läsa om taxonomin i veckans skörd, men Reuters lyckas hålla sig relativt neutrala.

Finansportalen FX Empire lät analysera innebörden av beslutet utifrån Frankrikes synvinkel, med slutsatser som givetvis är relevanta för samtliga EU-länder: "Att inkludera kärnkraft i EU:s klassificering stöttar Frankrikes klimatambitioner, bygger upp investeringar inom en strategisk sektor samt reducera övergångsrisker, med positiva följdeffekter för landets offentliga finanser."

Bloomberg fyllde på med den utmärkta analysen "Nuclear Power Is More Important Than Ever" i onsdags, där slutpläderingen var ovanligt skarp: "Fördomarna mot kärnkraft är verkligen felaktiga – och det är farligt. Kärnkraft kan stå för ett avgörande bidrag för att bekämpa klimatförändringarna. Utan ytterligare dröjsmål måste regeringar erkänna denna sanning och agera utifrån den."

Från den svenska mediakåren vill vi denna vecka speciellt lyfta fram Göteborgs-Postens ledare "Kärnkraft nödvändig för den gröna omställningen" som tog avstamp i slutförvarets godkännande förra veckan, och vad det bör innebära framgent:

"Kärnkraft är säkert, förhållandevis rent, förutsägbart och utgör framförallt ingen omfattande risk för omgivningen. Dessutom skapar det ett långsiktigt oberoende från auktoritära länder med stora reserver av fossila bränslen, som Ryssland."

_______________________________________________________

Argentina: Jätteaffären i hamn – bygger Hualong One

Vi rundar av veckans svep i Sydamerika, där nu Argentina tar nästa stora steg mot ett hållbarare 2030-tal. I veckan signerades avtalet med kinesiska CNNC gällande 1,2 gigawatt Hualong One, precis som vi kunde avslöja i augusti förra året.

Köparna Nucleoeléctrica Argentina låter meddela att Atucha III-projektet, som tidigare rapporterats ha en budget på runt 73 miljarder kronor, innebär 7 000 arbetstillfällen och kommer, jämte ytterligare en ny reaktor – troligtvis från Kanada, hjälpa till att knuffa undan de 60% av landets elmix som alltjämt utgörs av fossila källor. Nikkei Asia skriver bra om framstegen.

Sen tidigare finns tre reaktorer i Argentina och till sin hjälp i omställningen har de kluvna atomerna, precis som i Sverige, storskalig vattenkraft som bidrar med drygt 10 gigawatt effekt och står för 24 procent av elen i Argentina.

Atucha III är tänkt att tas i bruk redan om åtta år, och blir den andra gången som Kinas egendesignade reaktortyp går på export. Totalt fem enheter är beställda av Pakistan, varav den första kopplades till elnätet ifjol blott sex år efter byggstart. Den andra reaktorn vid kraftverket i Karachi, som började byggas 2016, startar upp lite senare i år. Totalt finns nu tre Hualong One i drift i världen, varav två vid Kinas egna Fuqing-kraftverk.

_______________________________________________________

Sveriges första elbolag med 100% kärnkraft:

• Minimala utsläpp, stabila elnät, orörd svensk natur
• Ta kontroll med rörligt timpris utan bindningstid
• Forskningsstöd och blixtsnabb kundtjänst
• Topprankade på Trustpilot (4,8 av 5)